

Ärret som aldrig försvinner.
“Resten av kvällen är brottstycken. Knivskarpa brottstycken som utan problem spelas upp i mitt huvud. Den där vingliga promenaden mot centralen där bussen väntade. Kylan av glasrutan mot min panna när jag sjönk ihop i sätet längst bak i bussen.
Och så elden. Lågorna från taken.”